Hoppa till huvudinnehåll

Disputationsakten

Disputationsakten är ett offentligt försvar av en doktorsavhandling. Vid disputationsakten deltar personer med olika roller och funktioner, dessa beskrivs översiktligt nedan. I samband med anmälan av disputation föreslås vem som ska utses till olika rollerna, såsom opponent, betygsnämndsledamot med mera. Detta beslutas av en forskarutbildningsledare från Forskarutbildningsnämnden, läs mer under anmälan av disputation.

För att kunna utses som opponent eller ledamot i betygsnämnden behöver särskilda krav vara uppfyllda.

Se anmälan och granskning av disputation - Betygsnämndens sammansättning

Förklaringar - Examen och disputation

Avhandling - Thesis  

Betygsnämnd - Examining committee  

Biträdande handledare - Co-supervisor  

Disputation - Public defence 

Fakultetsopponent - Faculty opponent  

Huvudhandledare - Main supervisor 

Ordförande i betygsnämnd - Chair of the examining committee  

Ordförande vid disputation - Chair of the public defence

Respondent - The student defending the thesis  

Suppleant i betygsnämnd - Committee deputy member

Fakultetsopponenten besitter expertkunnande inom avhandlingens ämnesområde. Opponentens roll är att kritiskt granska avhandlingen samt att ingående diskutera innehållet med respondenten vid disputationen. Opponenten ska lyfta fram både styrkor och eventuella svagheter i avhandlingen samt genom diskussionen ge respondenten möjlighet att visa sina kunskaper inom avhandlingens område. Eftersom opponenten inte ingår i betygsnämnden har hen ingen rösträtt vid betygsnämndens sammanträde.  

Betygsnämnden består av tre ledamöter, men i undantagsfall kan den bestå av fem ledamöter. Ledamöterna representerar ofta olika vetenskapliga aspekter inom avhandlingens ämnesområde och de har möjlighet att ställa egna frågor till respondenten när diskussionen mellan fakultetsopponenten och respondenten är avslutad. Ledamöterna är utsedda att bedöma kvaliteten på avhandlingen och respondentens förmåga att diskutera innehållet vid disputationen, d.v.s. det är betygsnämnden som beslutar om avhandlingen och försvaret av den vid disputationen ska godkännas. När betygsnämnden sammanträder efter disputationsakten har varje ledamot en röst (godkänd/underkänd), där majoritetens röster bestämmer betygsnämndens utfall. Vid sammanträdet utser medlemmarna en av ledamöterna som ordförande. 

Till betygsnämnden ska även minst en suppleant utses. Suppleanten ska kunna ersätta ordinarie ledamot som får sent förhinder. Om alla ordinarie ledamöter deltar vid disputationen deltar inte suppleanten i betygsnämndens omröstning. 

Vid disputationen finns en ordförande som har till uppgift att leda disputationsakten. Detta inkluderar bl a att öppna och avsluta disputationsakten, presentera deltagarna samt se till att även åhörarna i publiken får möjlighet att ställa frågor och framföra synpunkter. Ordföranden är normalt en person från doktorandens institution.  

Disputationsakten kan variera något mellan olika institutioner och därför är beskrivningen här översiktlig. 

Disputationsakten öppnas av ordföranden för disputationen som presenterar deltagarna och förklarar upplägget. Fakultetsopponenten och/eller respondenten brukar sedan presentera en översiktlig beskrivning av avhandlingen där de viktigaste slutsatserna beskrivs. Denna presentation fokuserar på att relatera avhandlingen till det generella forskningsområdet för att placera den i ett sammanhang. Normalt hålls presentationen på en relativt generell vetenskaplig nivå så att även andra inom fakulteten kan följa med. Sedan följer disputationens viktigaste del: den vetenskapliga diskussionen mellan fakultetsopponenten och respondenten.  

Under diskussionen ställer fakultetsopponenten frågor och diskuterar viktiga delar av avhandlingen, medan respondenten svarar och försvarar sitt arbete. Fakultetsopponentens kan själv välja vilka frågor som ska ställas och inom vilka delar av avhandlingen fokuset läggs. Men frågorna ska normalt fokusera på att lyfta fram de viktigaste bidragen i respondentens arbete, relevansen av detta samt eventuella felaktigheter och missuppfattningar. Frågorna kan variera från mer generella till mer detaljerade. Tanken är att respondenten ska få möjlighet att visa en kunskap och förståelse inom sitt ämnesområde. När diskussionen är över brukar normalt fakultetsopponenten sammanfatta de huvudsakliga intrycken av avhandlingen.  

När diskussionen mellan fakultetsopponenten och respondenten är avklarad får ledamöterna i betygsnämnden tillfälle att ställa frågor och ge kommentarer. Efter detta har även publiken möjlighet att ställa frågor innan disputationens ordförande avslutar sessionen. Det finns ingen formell tidsgräns för hur länge en disputationsakt håller på, men normalt brukar den vara under ca två till tre timmar.  

När disputationsakten är slut sammanträder betygsnämndsledamöterna för att diskutera och slutligen avge sina röster. Vid sammanträdet närvarar även fakultetsopponenten och ofta handledare och ordförande för disputationen. Ledamöterna i betygsnämnden kan be om input angående respondentens arbete från opponent och handledare, men det är endast ledamöterna i betygsnämnden som får rösta om respondenten är godkänd. Efter omröstningen tillkännages utfallet av ordföranden för betygsnämnden.  

Exempel på disputationsakt  

  1. Ordföranden för disputationen presenterar deltagarna och deras roller.  
  2. Introduktion av fakultetsopponenten, placerar avhandlingen i sitt sammanhang.  
  3. Introduktion av respondenten av de viktigaste resultaten. 
    - - - - - en kort paus - - - - - - -  
  4. Huvuddiskussionen och försvaret (fakultetsopponent och respondent).  
  5. Några ytterligare frågor och kommentarer från betygsnämnden  
  6. Ytterligare frågor och kommentarer från publiken kan förekomma.  
  7. Ordföranden för disputationen avslutar sessionen.  
  8. Betygsnämnden sammanträder bakom stängda dörrar. Opponent, handledaren och ordförande för disputationen närvarar ofta vid mötet.  
  9. Resultatet av omröstningen i betygsnämndens möte meddelas muntligt. 

Sidansvarig: forskarutbildning@lth.lu.se | 2021-09-20